Var är min motivation?

Jag brukar inte vara särskilt svårmotiverad. Men jag har verkligen inte varit motiverad att blogga nu på ett bra tag. Tänkte ju att jag skulle låta er följa med på min resa mot en bättre hälsa och så men det även om jag kämpar på med det så har jag inte riktigt funnit motivationen att skriva om det. Så jag har funderat och funderat. Ska jag fortsätta blogga? Vad ska jag i så fall blogga om? Ska jag vänta tills jag orkar satsa på bloggen mer eller köra på en mjukstart? Ska jag vänta på att Flippan är igång och rids som vanligt? Det är många frågor som behöver svar. Men jag tror jag har svar på de flesta nu efter allt funderande… Vad jag bestämt mig för tänker jag dock inte berätta riktigt än. Men det kommer bli förändring här igen i alla fall. Till det bättre!

collage2

Ett urval av bilder jag tog på Gävle Ponnyklubbs dressyrtävlingar i söndags (15/5). Har redan sålt en hel del bilder och det känns sååå roligt att jag äntligen börjar orka jobba lite och komma igång med mitt företag! :)

4+

Den bästa medicinen

Åh vad hon kan få mig att må bra den där lilla hästen. Älskade Flippan.

Nu har vi travat varannan dag sen förra onsdagen och hon känns jättefin. Tycker det är helt fantastiskt hur hon kan kännas så lösgjord efter månader av vila med bara promenader i princip, hon är ju ändå 21 år gammal så vore inte konstigt om hon blev lite stel. Men inte Flippan inte. Pigg och glad är hon också och vill gärna trava liiite fortare än vad jag tycker är lämpligt. 😉 Så egentligen det enda som varit lite sämre nu är att hon är lite för på i traven och då gapar lite för att hon ligger på i handen och hon är ju känslig i munnen så då gapar hon när jag håller kvar det mjuka stödet. Vill ju att hon ska acceptera det. Vilket hon också gör bara hon accepterar att hon ska hålla det tempot jag ber om. Då blir hon super i munnen. När hon blir så ”på” i handen så brukar jag lägga på skänkeln lite kvickt för att aktivera bakbenen lite till och samtidigt (eller nån millisekund efteråt egentligen) ta en snabb men mjuk förhållning för att fånga upp energin så att hon kommer mer mellan hand och skänkel så att säga. Detta är så viktigt, just att man aktiverar bakbenen med hjälp av framåtdrivande och aktiverande skänkel först. Inte börja dra i tygeln och försöka få hästen att ge efter där först. Energin och lösgjordheten måste komma bakifrån. Sen måste man också vara snabb att mjukna och berömma när man får den reaktion man vill ha.

Här är några bilder från när vi red i söndags. Första långsidorna får hon gå lite i öppen form, för att låta henne bli lite varm i kroppen innan jag samlar upp formen lite mer.

DSC_2564_960

Här har hon en bra arbetsform och det är denna form hon rids i största delen av passen just nu.

DSC_2568_960 DSC_2581_960 DSC_2597_960 DSC_2601_960

Samlar upp henne lite kortare sträckor emellanåt och då kommer hon ihop sig och upp i formen lite till. Viktigt här är att hon inte sänker ryggen utan behåller bärigheten och överlinjen. DSC_2630_960 DSC_2662_960  DSC_2695_960 DSC_2713_960

De sista långsidorna får hon sträcka ut formen och stretcha överlinjen. När vi travar mer sen brukar jag även låta henne bli lång och låg några gånger mitt i passet.

DSC_2746_960 DSC_2772_960DSC_2768_960

 

3+

Bakslag deluxe

Nu har det gått så där länge sedan jag bloggade sist igen… Är visst riktigt dålig på detta nuförtiden. Men jag har ingen motivation att satsa på bloggen när jag måste lägga min energi och mitt fokus på andra saker. Fick ett rejält bakslag förra veckan då det damp ner ett brev med ett väldigt tråkigt besked. Är så trött på att alla yttre omständigheter som påverkar mitt liv negativt just nu och jag vill verkligen inte verka som någon med offerkoftan på. Men när det är saker jag inte själv kan påverka i särskilt stor utsträckning men ändå blir väldigt negativt påverkad av oavsett om jag vill det eller inte. Då är det fan inte lätt kan jag tala om. MEN. Jag har också lyckats att hantera situationen bättre än någonsin tidigare vid liknande situationer. Inte så bra som jag hade hoppats. Sov knappt en blund natten mellan torsdag och fredag och åkte iväg mitt i natten och köpte skräpmat… Åt sånt jag inte borde (socker alltså) ett par dagar men nu känner jag mig redo att skärpa till mig igen. Så just gällande mitt eget bakslag i kosten känner jag ändå att jag gjort det bättre än jag brukar. Jag har inte legat inne och gråtit hela dagarna och haft panik utan jag har planerat och funderat konstruktivt. Och jag är så glad att jag i helgen som var orkade åka iväg till tävling och fota för första gången lite mer seriöst! Fick flera intresseanmälningar om bildköp redan samma kväll och har idag sålt mina första bilder. Gissa om det känns kul?! 😀

2016-05-15_Gävle_Ponnyklubb_JenniferDahlPhotography

Var du eller känner du någon som var på Gävle Ponnyklubb och tävlade i söndags 15/5 så har jag fotat de flesta i Msv C:1, samtliga i Msv B:2 och några som red på bana 1 under samma tid som Msv B:2. Hör av er vid intresse för bildköp!

Nej nu får det fan ta och vända med saker och ting. Känns i alla fall så skönt att jag äntligen börjar må lite bättre och att jag kan hantera saker bättre än på länge. Jag kämpar verkligen varje dag och det är inte lätt, men jag ger mig inte. Min tid ska komma. Update om Flippan kommer imorgon!

6+

Några travbilder från igår

Här kommer några bilder från när jag travade Flippan lite igår. Tror det blev 8 långsidor totalt. Jag är helt fascinerad över hur lösgjord och välriden hon känns såhär efter lång tid utan ridning. Vi har liksom inte ridit regelbundet sen i mitten på/slutet av februari och inte ridit som vanligt sedan mitten på september förra året och ändå känns hon såhär fin. Bästa lilla hästen.

DSC_4952_960 DSC_4962_960 DSC_4972_960 DSC_4975_960 DSC_5000_960 DSC_5004_960 DSC_5013_960 DSC_5021_960

3+